Om att leva med grannar i Berlin..

Nu ska jag berätta om hur det är kan vara att leva med vissa grannar i Berlin. Jag bor nu efter min skilsmässa i Wedding. Det är ett område som klart kan rubriceras som ”allmänt nedgånget, fattigt, social misär och problematiskt”. Men även i detta område kan man trivas. Jag trivs alldeles utmärkt här och har lärt känna så många människor, som jag har stor, stor respekt för och säger ”chapeau och återigen chapeau”.

Där jag bor har vi en väldigt vacker innergård. På gården har vi lindar, rododendron och annat vackert grönt – jag kommer från Norra Bantorget och är inte så bra på det där som växer och har sig -. Lindarna doftar sen på sommaren så underbart, att jag nästan blir berusad. I vilket fall som helst – på den här gården fattades något, där man kunde sitta lite mysigt och njuta av livet.

biergarnitur3kl

Ur ett projekt för den ”Sociala staden” fick jag pengar och kunde köpa en sittgrupp. En sån där stabil grej, som står i alla tyska uteserveringar – Biergartengarnitur – men den här var verkligen tyskt gediget arbete, tung som fanken och stabil med ryggstöd och hela tjosan. Den kom, placerades fint under de lummiga träden. Killarna spelade kort, de turkiska mammorna kom med te och satt och pratade medan barnen lekte på lekplatsen, jag kunde ta ett glas vin där på kvällen med en granne.

bier4klein

Men ack – jag hade glömt den tyska själen… Upproror! Anarki!! Den ena grannen kom och skällde ut mig, så att jag var tvungen att be honom lugna ner sig, för jag är inte så bra på livräddning, för han var väldigt nära att få en hjärtattack.. ack, ack, detta höga blodtryck när man blir gammal, man ska vara rädd om sig.. En grannkvinna vrålringde på min dörr och vrålade ”den måste BOOOOOORT och GEEEEEENAST!!”. Jag frågade, om hon inte kunde säga det normalt till mig och hon vrålade ”jag hetsar inte alls upp mig, jag pratar heeeelt normaaaaalt”. Jisses, vill inte komma i blåsväder, om hon en dag verkligen hetsar upp sig.. De som bor i Wedding har inte bara en kort stubin, de har ingen alls.. PANG PÅ RÖDBETAN!! Här slösar vi inte tid på diplomati.. Parallellt till detta hade naturligtvis bostadsbolaget larmats och jag fick omgående meddelandet att ”om sittgruppen inte är försvunnen till den 22.5. kommer den att betraktas som grovsopor och transporteras bort”. Alltså okey, efter den 22.5. skjuter man skarpt.

Eftersom jag fortfarande är i lite i trotsåldern, firade vi en liten fest precis innan ultimatumet gick ut – medan de klagande grannarna snurrade runt i buskarna och svor eder och förbannelser över den där dumdristiga svenska pensionären. Och nu har sittgruppen transporteras bort och lugnet hägrar och varje gång jag går förbi särskilt utvalda grannars dörrar visar jag det fula fingret.. aj-aj.. illa..

4 reaktion på “Om att leva med grannar i Berlin..

  1. Kersti Mellberg

    Nästa gång får du prata först med de där sketna bostadsbolaget. Sa de varför bänken inte fick vara kvar? Snacka om att ta kål på positiva privata initiativ!

    Svara
    1. CeciliAdmin

      Oh min vän, jag hade pratat med dem men för länge sedan och i en antagligen sista hormonrusning i mitt liv och i min kropp hade jag rensat datorn – Nesttrieb, vad heter det pœ svenska?? – och hade inget bevis längre. Varför? Nä, det ÄR bara så.. Hur skulle världen se ut om alla gör som de vill? Eller favoritargumentet i Tyskland: Försäkringsproblem.. Och som jag ser det är allt relativt – det är väl bara du och jag som snackar om positiva privata initiativ. Grannarna ligger nog på en annan linje.. kram på dig!

      Svara
  2. Sophie

    Ojojoj, vad kan man göra mer än att ta sig för pannan…
    Men snyggt jobbat !! O jag trodde faktiskt att du skulle få igenom det!
    Samtidigt som Jag riktigt kan höra o känna.. att Ordnung muss sein..inte kan var o en göra som de vill inte….DAS geht ja nicht ! Oder?
    Sophie

    Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*