Kära hippa Berlin!

Jag har alltid hört till dina varmaste supporters men nu börjar min kärlek allt svalna lite.

Redan på 60-talet, när jag var ny här, pratade man om ”Berliner Filz”, det är när man sitter vid makten och fifflar hit och dit till sina kompisar. Förre borgmästaren Wowereit lyckades mota den ekonomiska katastrofen något sånär i grind,  när han sparade in nästan all personal på myndigheterna. Hans motto var kanske ”Efter mig syndafloden..”. Detta har resulterat i – BLAND ANNAT! –

att om du behöver registrera din bil, försöker du ringa till verket som gör det. Det gäller att ha tålamod men OM du lyckas, får du höra att till t.ex. första oktober är alla tider redan borta. ”Okey, då kan jag ringa den första oktober och få en ny tid?” Du ringer första oktober och ALLA TIDER FÖR RESTEN AV ÅRET ÄR REDAN BORTA. Kul om man kanske tänkte åka på semester med den nya bilen.. Vad gör man då? Jo man vänder sig till en firma, som på något förtrollat sätt förfogar över tider, och som kan fixa det hela på kanske 3 veckor mot €€€. Om firmans ägare kanske har en kompis på verket? Det är väl det som kallas Filz.

Om du  vill gifta dig och bor mitt i Berlin? Oj, oj, oj, då gäller det att ha framförhållning. För att få ett av de få numren, som delas ut när dörren öppnas klockan 8, gäller det att ha sovsäck med sig och att sova framför dörren – inklusive lite slagsmål när dörren öppnas. Kanske lika bra att inte gifta sig??

Om du måste in på sjukhus? Tja då hoppas jag att personalen inte strejkar igen för mänskligare arbetsförhållanden. Vill du se skållade råttor? Då ska du lägga in dig på sjukan och iaktta personalen…

Detta är bara exempel på hur läget är. Det där med datorer och såna nymodigheter – det tycks inte ha landat i Berlin än. När jag som översättare behövde hjälpa en kund med att skaffa fram ett personbevis för henne och hennes man, kunde jag helt enkelt ringa till skatteverket i Stockholm, på telefon framföra mitt ärende och två dagar senare låg personbevisen i min låda. Att tänka sig samma sak i Berlin är helt omöjligt – du skulle behöva minst hundra fullmakter från olika notarier och RUNDA stämplar och elände – just dream about it.

 

Går något sönder på stan? Inga problem. Det sätts upp lite skyltar och sen får det stå där tills, ja tills när  egentligen? Tills jag – ilsken tant – hör av mig till myndigheten och klagar eller tills de rostat sönder och ersätts av nya skyltar, som rostar sönder, som ersätts…
Och så levde de lyckliga i alla år…

Smuts och skit på stan? Jag tror jag är en av de få,  som ser det och störs av det. Själv har jag utnämnt mig till ”soppolisen” i mitt bostadsområde och vakar över soporna. Jag går själv ut och plockar undan – till alla grannars förundran, men man vet ju, tack vare IKEA, att svenskarna är ett underligt folk, de till och med DUAR hur som helst!!  Sedan sådana nymodigheter som en app till motsvarande verk har kommit till, går linjen mellan dem och mig varm. Jag tror de spärrar snart den där galna tanten.

Men ack kära hippa Berlin – om jag inte hade min familj och mitt sociala nätverk här och inte vore så gammal – jag tror jag skulle ge upp och lämna dig. Ibland orkar jag inte med dig längre. Många vänner har redan givit upp och flyttat ut till Brandenburg – där funkar saker och ting och man står inte på ruinens brant – och stortrivs där. För mig är det för sent, men ibland känns det faktiskt rätt tungt att bo här – även om du är en fantastisk stad.

8 reaktion på “Kära hippa Berlin!

    1. c s Inläggsförfattare

      Oh kära Maria, vilken otur att du läste det.. men du bor i de ”finare” delarna av stan och om du håller dig där så ska du förhoppningsvis trivas! Så varmt välkommen i alla fall och vi i församlingen är trevliga!!

      Svara
  1. Arne Dahlberg

    Tackar för ditt inlägg, jag har inte bott i Berlin så länge men har redan upptäckt det du beskriver. Mina 10 månader här har varit ett flackande mellan olika Ämter men nu har allt kommit på plats. Din beskrivning av Svenska skatteverket är i jämförelse en dans på rosor.

    Svara
    1. c s Inläggsförfattare

      Ja kära Arne, välkommen in the real life in Berlin…. Det gäller att ha uthållighet och framförhållning!

      Svara
      1. Arne Dahlberg

        ‘Det får man lära sig den hårda vägen. Men jag måste ge Finazamt Pankow/Weisensee en eloge, beställer tid och få den per telefon, efter 2 timmar är jag tillbaka med mitt papper, då är en timma restid!!! Det finns ljusningar mörkret.

        Svara
        1. c s Inläggsförfattare

          Ja du Arne, ibland har man tur som en bofink men någon större ljusning ser jag tyvärr inte..

          Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*