En lite annan akutmotagning

saraberdonfotoliaNu har jag hitintills alltid susat och jublat om mina positiva erfarenheter på akuten här i Berlin. Det var på mitt favvo-sjukhus. Nu kommer en annan akut och en liten försiktig varning – undvik akuten på Charité i Mitte.. De är säkert topp med att fixa fram nobelpristagare, berömda kapaciteter men försök inte komma in där som vanlig dödlig med lite ont här eller där. De är erkänt mycket kapabla,  duktiga och berömda och fanans moster, men när en stackare sitter/står där i timmar och väntar undrar man lite över organisationen. Skulle jag – som gammal sekreterare – kanske kunna få hjälpa till att fixa organisationen av ruljangsen där kanske?

Man kommer in i ett väntrum, som klart övertagits av gamla östtyska regimen och sedan dess inte åtgärdats. Trötta och tomma hållare för informationsmaterial slokar dekorativt i det kalla lysrörsljuset. Stolarna och borden är hopplockade från olika ställen – ok, inga krav på design men det sorliga är att de räcker inte på långt när till alla. Och hur kul är det att stå och hänga, när man känner sig som om döden står och knackar en på axeln och undrar om det är dags kanske.

HookVäl inne i de heliga rummen – ack vad jag skulle vilja komma på ett sjukhus där det som ut som i läkarserien här i tysk tv. Där kommer genast snygga och glada läkare springande och säger ”chockrum 1 eller 2” och sen omhändertas man och läggs in på ett tjusigt rum –alltid enkelrum, fina blåa väggar, hotellrum kategori 5 stjärnor. Okey, det var drömmen.

Jag lyckades lägga beslag på en ranglig stol, men när jag kom ut från den första av kanske 4 undersökningarna, hade naturligtvis en annan döende lagt beslag på den. Inne i de heliga rummen så unga och så slutpumpade och dödströtta läkare – kära nån, hur unga är de idag.. Där antecknas vad de vill veta om en på nån slags liten papperslapp, som ser ut som den jag har när jag ska åka till Lidl och handla.  Åkte till den här akuten för min skalle behandlas på det sjukhuset och tänkte, att då har de allt de vill veta på datorn. Men icke säger Nicke, här har man små lappar som man antecknar på och dator – nä… Efter att ha lärt känna flera unga och dödströtta läkare forslas jag upp till datortomografin i en rullstol, som inte har fotstöd längre utan man har bundit en gasbinda tvärs över och på den försöker jag vila mina fötter, så de inte hackas av på färden genom trista, tomma korridorer.

loveDetta Berlins största och mest kända sjukhus har ingen magnetröntgen på kvällar och nätter! Känn på det.. Alltså blev det en datortomografi av läkaren som trodde att även där skulle man kunna se, om jag hade en hjärnblödning eller inte.  Ja, ja, tro kan flytta på berg står det i Bibeln..

Man bestämde sig för att mitt exploderande huvud antagligen inte berodde på en hjärnblödning – vilken hade kunnat varat logisk efter min hjärnpropp och skickades hem med idéen att käka lite mera smärtstillande. Jaha och det gör jag nu och huvudet känns som det inte tänker brisera längre. Vi får väl se hur länge det håller..

översta bilden saraberdon/fotolia andra Sophie Herken

2 reaktion på “En lite annan akutmotagning

    1. c s Inläggsförfattare

      Tack snälla – börjar andas morgondoft igen.. Ja spännande när ett berömt tyskt sjukhus ser ut som ett rumänskt landsortslasarett :-))

      Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*