Berlin?

Det här är en blogg som handlar om en svensk pensionärs liv i Berlin. Det kommer dels att vara lite filosofiska – ytterst lätt kost, inget anspråk på att vara intellektuell alls – tankar om livet och annat men också tips vad en pensionär kan göra i Berlin – hur den kan uppleva staden. I denna stad är vi nämligen tillåtna – japp! det är inte skottpengar på oss för vi är ”gamla”. Ättestupet har ännu inte inrättats, fast politikerna skulle nog gärna vilja det. Vi är alldeles för många och för besvärliga.. Men vi får vistas överallt, vi kan gå på alla cafeér och restauranger utan att känna oss som något som katten släpat in, vi kan gå ut och dansa loss när det känns för det, med eller utan partner och rollator – who cares? Vi kan se ut hur vi vill – inga krav ställs på att bo på Fina Gatan, märkeskläder och sånt. Det är en njutning. Nu när vintern är så kall – och jag fryser mera nu för tiden – kör jag med mina gamla skidbyxor – kanske (här har jag förstått borde jag skriva ”typ” men det fanns inte när jag bodde i Sverige, alltså ni får klara er utan ”typ”) 30 år gamla? – för de är så sköna att dra över. Inte en människa bryr sig. Men det är inte så att man inte bryr sig – ibland går jag och snubblar och trillar omkull – ja, ja så är det ibland när man blir äldre – och då blir det ett väldigt omhändertagande. Man blir upphjälpt, ompysslad och helst vill de lägga en i ambulansen och man blir överöst av stor empati. Så att man inte bryr sig betyder inte att man inte bryr sig – oh nej!

tulpe

Detta är mitt första ”övningsbidrag” i min blogg – när man har blivit 70 år är det lite knepigt att fixa det där cybriga – det är ju faktiskt en helt ny värld, som jag måste finna mig tillrätta i. Dvs. skriva och scanna och sånt, sånt kan jag, men det här är för mig verkligen överkurs men jag ger mig inte. Välkommen tillbaka att hälsa på den här sidan och skriv gärna något uppmuntrande, säger den svenska pensionären i Berlin och tackar!!

12 reaktion på “Berlin?

  1. Lasse

    Hej kära Cecilia,

    Av en händelse har jag ramlat in på Din blogg, tro det den som vill 🙂

    Blev direkt imponerad av Ditt sätt att skriva , men samtidigt lite oroad över Din berättelse vad gäller snöklädsel, och allra mest oroad över att Du tycks ramla då och då.
    Givetvis har jag ingen erfarenhet på detta område, då mitt ramlande in på Din blogg, tyvärr inte är fysiskt.
    Min oro?
    Jo, har läst om ”äldre damer”, ( gäller givetvis inte en ungdom som Du ) , dream team medlem och allt, men icke för ty., dessa fallna, nej fallande damer bryter gärna lårbenshalsen, och det vill jag verkligen inte !
    Givetvis är detta sagt i full välmening, och med kärlek, för att undvika onödigt mänskligt lidande.
    En fortsatt upprätt gång önskar Dej den ståndaktige.

    Svara
  2. Sophie

    Underbart! Vad glad jag blir över Dina finurliga iakttagelser i stort såväl som i smått!
    Vill, o kommer att följa Dig här på bloggen!!
    Önskar Dig all Lycka till…även här..

    Svara
  3. Susanne Littorin

    Hej Cecilia,vad kul att du startat en blogg. Du är ”händig” du.
    Låter ju verkligen som det är riktigt trevligt att vara pensionär i Berlin :))
    Låter inte alls som det är lika trist segregerat som här.
    Tack för mailet när Sophie var hos dig,kul att höra vad ni gjorde.
    Må så gott,kram Susanne.

    Svara
    1. CeciliAdmin

      Tack Susanne – ja, det är rätt trevligt här faktiskt men det märkte du väl när du var här och hoppas se dig i februari!

      Svara
  4. Anna Nejdling Ekman

    Vad roligt att du skriver och vad roligt du har skrivit!!! 🙂
    Hur gör man för att följa, jag menar, att man får reda på att det finns något nytt att läsa?

    Svara
    1. CeciliAdmin

      Ja kära du, om jag visste det… är ju fortfarande nybörjare men ska försöka ta reda på det men det är roligt om du kollar ibland och kommenterar.. Tack för uppmuntran!

      Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*