Att vara utlänning i sin egen stad..

gröngubbeHä? Hur funkar det? Drabbades i morse av lite svensk rejäl hemlängtan och mot det hjälper det att ta en liten runda till Ikea och på vägen dit, till min Ikea som ligger i gamla Östberlin, såg jag en känslomässigt kilometerlång kö med äldre, gråa människor, som ringlade sig fram till en sunkig gammal sportanläggning (som en investerare fick köpa av staden Berlin för 1 EUR (!) med löfte att fixa till den. Det har nu gått 25 år sedan dess och inget fixande har skett – och inga konsekvenser heller för den delen. Tänk om jag uppfostrat mina barn så inkonsekvent..) I vicket fall som helst, där är nu under helgen utställningen OSTPRO en nostalgimässa där de gamla östberlinarna kan frossa i minnen och känna och lukta på det kära och gamla, tvättmedel från förr, senapsförpackningar, schampoflaskor och vad vet jag.

rödgubbeFörst blev jag lite fnissig, men sen tänkte jag – jag är i alla fall utlänning här i stan och landet och känner mig ibland som i förskingringen, men de här, de har bott i den här staden hela sitt liv och en vacker dag kommer en ny regering och allt det gamla och vana tas bort och ersätts med nya konstigheter. Det är kanske något vi inte tänker på ibland så mitt fniss fastnade i halsen..

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*