Att resa med tyska tågsällskapet DB…

Ja, de e inget för folk med svaga nerver! Från och med den här helgen hör jag till den stora skaran DB-gnällspikar. Var och hälsade på vänner i Göttingen och Bremen och att apokalypsen skulle komma just den helgen med värmeböljan med temperaturer på 37 grader, ja, det kan ju inte järnvägen rå för, men..

förra året, förrförra året, förrförrförra året (så kan jag hålla på ett bra tag till..) funkade inte AC:n på snabbtågen – där man naturligtvis inte kan pilla upp något enda litet fönster eller få in en liten, liten gnutta luft – allt är hermetiskt tillslutet – och man kunde se dramatiska bilder på folk, som avslutade sin resa, utburna på bårar av stiliga brandgossar – varför fick jag inte det?? Gillar tuffa brandkillar -. I det första tåget kom konduktören och uppmanade oss med allvarsam min att gå in i en annan vagn för hon kunde inte ”ta ansvaret för som kunde hände om vi satt kvar”. Tacksamma lomade vi i samlad tropp in i nästa vagn där – oh under – det fanns plats kvar.

engammalkvinna

foto tommaslizzol fotolia

Hemresan började så här. Klockan 9:00 köper jag vid disken av en levande, tänkande och läskunnig (antar jag) person min biljett till tåget som skulle gå klockan 9:33. Alltså 33 minuter senare. Satt uppe i bastun på perrongen och väntade och exaktament klockan 9:32 kommer informationen att det inte kommer något tåg alls. Tjo flöjt och tji fick jag! Nähä vad nu?!? Kan man i dataåldern inte kommunicera med dem, som säljer biljetterna att det inte kommer något tåg alls, det kan väl i Herrans namn inte vara så svårt? Antar att tåget fick Ågren och stack iväg utan oss.. Har någon sett till det??  Vi var sysselsatta med att försöka hitta en annan möjlighet att komma från Bremen till våra andra tåg i Hamburg. De med svaga nerver bildade samåkning och åkte bil. Jag gillar utmaningar och stannade kvar..

Ok, slog mig fram till Hamburg och fick mitt ICE snabbtåg och vad händer? Vi sitter där och känner värmen stiga, vi blir mosigare och mosigare och på det här tåget låtsas man som inget hänt och låter oss sitta där och blir rödmosiga. Att det natten innan varit oväder på sträckan och att vi istället för med ca 250 km i timmen fick krypa fram i snigeltakt till Berlin – utan AC – , ok, det kan de ju inte rå för, men för helsicke, kan man inte klok av VARJE sommar lära sig att de där AC:na som tågen har är kassa?!!?! Totalt kassa!! Jag hade så mycket vatten med mig att jag hade kunna traska tvärs genom Sahara och mina njurar var så genomsköljda som inte på länge – tanken på att kanske toaletterna skulle lämna in, den tanken vågade jag inte tänka och när jag sen klev in i min lilla lya kände jag bara lycka över att ha överlevt den här apokalypsen..

Nä ni där på DB – skärpning!!!

matthiasenerfoto mathiasener fotolia

2 reaktion på “Att resa med tyska tågsällskapet DB…

  1. Anna Nejdling Ekman

    Sitter på ett spahotell och har äntligen fått tid att läsa din blogg. Så härligt du beskriver allting! 🙂

    Svara
    1. c s Inläggsförfattare

      oh kära Anna, dyk ner i en massage istället och njut… kul att du gillar mitt skriveri..

      Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*