månadsarkiv: juni 2015

Småsinta grannar..

 

benpar

Oh, är ordet småsint så gammalt att mitt stavningsprogram protesterar.. oj-oj.. Men grannen är likväl småsint.. suck.. Har redan skrivit om honom en gång och önskat att han må brinna länge i helvetet – ja, jag vet, inte särskilt vackert av mig men jag står upp för det. Känner du till den där grannen, som inte har något annat här i livet att göra än att lägga näsan i och tycka si eller så om allt, och sen springa till bostadsbolaget och skvallra som en liten skolunge.. Fröken, fröken!!!!

Den här typen intar den självutnämnda rollen PORTVAKT. Nä, vi har en portvakt, eller facility manager som det nu gubevars heter. Man jobbar inte längre i receptionen utan front office.. Okey, ska inte vara motvalskärring.. Men den här, han är inkarnationen av en portvakt. Det fattas bara den gråa rocken, som tyska portvakter gillar att ha – signalerar pondus och makt! Aktare noga! Här kommer MAKTEN!! Den här tar på sig HATTEN när han blir officiell – det är hans MAKTHATT.. Från balkongen ser jag ungefär 160 cm med hatt, som stolt spankulerande kontrollerar sitt herravälde.

umdieeckedenkenOh om han bara vore skrattretande skulle jag ta det med en klackspark – men ack, han springer som en oljad blixt till bostadsbolaget och skvallrar om vad den där förskräckliga utländska tanten på fjärde våningen gör eller inte gör. Och då måste jag ju hålla emot.. jobbigt..

Snälla nån, ge honom nåt annat att göra – varför består hela hans livsuppgift i att göra livet pestigt för oss andra? Hur kan man bli sån? Själv har jag inga portvaktsambitioner alls – vad har slagit slint hos mig tro??

Det eviga temat sex

parstatywaldemar

Jag är med på en del pensionärssidor på internet och får ofta „förfrågningar“ Jag har på min sida klart och tydligt skrivit att jag bara söker en VÄN – V Ä N – som jag kan gå ut med, på bio, träffa och som bara ska vara en VÄN. Varje gång en man hör av sig och det verkar som om vi skulle kunna trivas tillsammans blir jag glad och tänker, oh, vad spännande, han verkar jättetrevlig. Men så kommer frågan: Vill jag ha sex med honom eller inte? Det frågas innan vi ens setts! Och Gubevars, vill jag inte det, så blir det snabbt ett tack och farväl, för männen i min ålder har inte tid att satsa på fel häst. Tänk vad vi kvinnor har det bra – vi kan så länge vi vill. Tjo flöjt!

Men jag fattar bara inte att det inte ska vara möjligt att ha en manlig vän utan att ständigt ha sexförväntningar flåsande i nacken. Hur i Herrans namn ska jag kunna säga till en karl på nätet – och har lärt mig att korten mestadels togs för typ 30 år sen .. suck..- att oh jo, låt oss hoppa i sänghalmen när jag inte ens vet vad det är för en kuf, hur han ser ut, luktar, är..

Ack, vad tacksam jag är över att jag är kvinna och anspråkslös. Akuta behovsfall kan lösas på andra sätt och det behövs inte en man till det. Jag skulle vilja ha en den där starka skuldran som doftar engelsk tweed och som tröstar mig i en svår stund och som inte bara sitter och funderar på hur han får ner mig i det horisontala läget.. Söker nu en trevlig, empatisk, humoristisk bög – var är Du????

kvinnostaty

 

Lite från en dystergök..

barista

 

Igår hade vi i kyrkorådet sammanträde och medan lindarna blommar och får mig att bli sanslös av dess underbara doft, pippijoglarna kvittrar i kapp tills de blir hesa, planerade vi höstens högmässor och sånt elände som lucia och julfirande. Chocken slog till – vad då? Inte kan vi väl sitta och planera jul NU???? Nu när sommaren inte ens fått ändan ur vagnen , nu när vi vill glömma höst, kyla, grått, yllebyxor och vantar. VILL INTE!!!! Vill inte ens tänka på att det kanske – om ryssarna inte rustar ihjäl oss med sina kärnvapen och EU inte går under med den grekiska flaggan i topp – blir jul och mörkt och kallt igen..

Snälla Du som fixar och donar där uppe – kan vi inte slippa höst och vinter i år?? Bara för en gångs skull… Snälla….

Ps. Ska dystergöken vara lite extra taskig? Från och med i morgon blir dagarna kortare igen.. Hjälp!!!

Olika världsligheter..

Idag i bröllopstider går jag här och dammsuger min lilla lägenhet (har lärt mig att det är en lägenhet, INTE en våning..) och tänker på Sofia och Carl Philip och vad de gör nu, när de ska gifta sig idag. Hur mycket av det världsliga har de att pyssla med?

ponyhofl

Minns sista gången jag gifte mig (förresten samma datum som idag.. ack ja.. ) – då hade jag sjå med att planera och handla och ta hand om de nya ”halvsyskonen”, som träffades första gången och som hade klara åsikter om min mans och mitt beslut att gifta oss och om de nya halvsyskonen, som de inte själva valt. Jag kände mig som en amöba, som flöt runt och ropade ”Harmoni, harmoni, harmoni”. Jag hade också gärna velat ha ett färdigt kalas, glädjas över lyckliga människor som verkligen unnade en lyckan och för att gå över till det världsliga igen – inte veta hur man beter sig i ett snabbköp eller var dammsugaren och fönsterputsmedlet står. Jag unnar det unga paret allt gott av hela hjärtat – undrar bara hur det är att leva så? Fast så där lite, lite avundsjuk kan jag faktiskt bli. Dessutom är de så hjärtans skärande unga, vackra och lyckliga att det rör mig till tårar – nästan..

 

ps. nu har jag sett bröllopet på tv och det var så vackert och som det sig bör – var jag rörd till tårar.. Lycka till raringar!

Det allra somrigaste..

panik

 

 

Lindarna blommar! I skymningen sprider de tusentals, kanske miljontals – nä, nu drog jag allt till – , träden i Berlin sin förtrollande doft. Den får mig att stanna upp, andas djupt in och njuta! Det är den allra somrigaste doften för min del. Att de sedan när de blommar lyckas kladda ner allt, som inte kommer undan, med sitt klistriga och kladdiga något, som blommorna släpper ner – ok, det tar vi med en klackspark.  Man kan inte ha allt här i livet!

 

Apropås att man inte kan ha allt här i livet – den här underbara kombinationen av verksamheter snubblade jag över – man kanske kan ha allt här i livet ändå?? Problem med tyskan? Ett gym för kvinns och en begravningsbyrå i rörande enighet… Vicket tar vi först?!?!

skyltarbestattung

Ett paradis runt knuten..

pionerEn av mina äldsta väninnor – vi lärde känna varandra som glada och pojkgalna 16-åringar i England på språkkurs – tog med mig på en tur till BUGA. Ok, vad är BUGA? Det är ett slags nationellt trädgårdsöverdådande. = Bundesgartenschau. Den här gången var det landet väster om Berlin – en förgäten landsända -, som skulle få en vitaminspruta. För första gången i mitt liv var jag i denna del av Tyskland och föll pladask! Bara så där pang-bom! Små underbara städer, gamla vackra hus, allt renoverat och tjusigt, så att en Berlinbo kan bli lite avundsjuk och tänka, ack ja, vi skulle också vilja ha så fina beläggningar på gatorna.. Kungliga svenska avundsjukan.

rosapioner

Själva utställningarna är några under av skönhet – överallt vimlar det av flitiga trädgårdsarbetare i gröna kläder – ja, ja, så smälter de in i omgivningen – som genast åtgärdar varje litet ogräs.. Men vackrast av allt: den orörda delen av landet. Floden Elbe flyter lite hit och dit, man tar små bilfärjor där vägen tar slut. På fälten blommar vallmon och de röda fälten skimrar trolskt i solen. Så långt ögat når knappast ett hus, en människa, en ko eller häst – och detta mitt inne i ett av Europas mest tättbefolkade länder! Och det ännu större undret – så nära Berlin, så lätt att nå och ändå vandrar vi runt här inne i Berlin i ekorrhjulet och vet inte att paradiset ligger runt knuten.

gingoI mitt minne finns kvar en tur i en öppen bil, solen, vinden, Bryan Adams på maxvolym – ja, ja, det ska vara ”magmusik”, en kväll i en förtrollad skymning med ett underbart rose-vin. Yes come on baby, så ska livet vara!

http://www.buga-2015-havelregion.de/brandenburg.html