Du tror inte det är sant..

 

 

Fotolia_113592129_S dimitir willmenBild Dimitri Willmer fotolia

Min gräsliga granne, den självutnämnde portvakten och ordningsfanatikern, har skvallrat hos bostadsbolaget för att jag lägger de sopor, som jag samlar upp utanför och framför huset och på lekplatsen i vår sopcontainer! Är det inte oerhört att jag gör detta?!?!??!?!? Mitt bostadsbolag kan inte bestämma sig för om det är okey eller inte – och om de bestämmer sig för att jag inte får lägga soppåsarna i sopcontainern, ja då tar fan bofinken och jag går ut och häller ut mina hushållsopor framför huset. Ta mig fan!

Sommarfobi?

baaten nyJag borde njuta och skämmas, både ock… Vänligen kryssa för passande alternativ… Har längtat efter sommar och värme – aldrig kändes vintern så oändligt grå, seg och lång som det här året. Men det är kanske så nu när man blitt äldre– de känns längre än förr (fastän tiden bara rasar iväg..). Men nu, nu är det sommar, lindarna berusar mig med sina dofter och ändå känner jag vemod. Nästa vecka är det midsommar och DÅ vänder det! STOPP!! Då blir dagarna kortare igen och jag tycker jag inte har hunnit och inte hinner med sommaren, den rinner ut bland mina fingrar och jag kan inte fånga in den.. Har ingen solig förstutrappa att sitta och njuta morgonkaffet på. Men sommar är för mig inte att trängas med tusentals andra berlinare i ett knökfullt sommarbad, inte att trampa asfalt – hur hip asfalten  än må vara.. Vill ha min förstutrappa, höra vågskvalpet mot klipporna, andas in ko och häst, se svalorna segla i den blå himlen.. Nä – uppryckning nu – det blir inte roligare än man gör sig!

Nä va?

lind

Kan det vara sant, att det är ett år sedan jag var lyrisk över lindarnas doft? Stopp!! Stanna, sakta tiden – den går för fort! Och trots allt – lindarnas doft är lika lyrisk som förra året..

Allra käraste söstra min..

img001Min syster är den människa, som har känt mig allra längst här i livet och som fått dras med mig nu i 72 år vare sig hon ville det eller inte. Typiskt öde för en storasyster.. Vi har haft samma traumatiska barndom, hon som storasyster fick säkert en slev mer av eländet än jag, den trotsiga och störande lillasystern och mellanbarnet, som inte togs på allvar som ”riktig” människa och försökte ta sig genom livet som bråkstake och klassclown.

Som tonåringar slogs och stred vi på liv och död. Ärr och bulor vittnar om detta – oh, oh.. Hon var alltid storasyster och i mina ögon  helt enkelt odräglig med, att hon gjorde allt rätt och visste hur och vad man gjorde. Hon var duktig i skolan, fixade sina studier medan jag tyckte, att jag snubblade från ena mindre eller större katastrofen till den andra.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Vi blev mammor och närmade oss varandra försiktigt – visserligen låg vad vi tyckte om barnuppfostran ljusår från varandra – jag i antiauktoritärs-barnuppfostrans-feber i Berlin (men ok, vi var mycket moderata..) men vi närmade oss och upptäckte varandra. Nu när vi har blivit gamla är hon och mina barn och barnbarn de människor, som jag inte skulle kunna leva utan en enda sekund längre. Den allra hemskaste tanke, som jag knappt vågar tänka..  zillebarnvagn

Vi systrar har i alla fall båda enats om, att ”jag dör före dig” – vilket utlöser protester hos den andra ”nä du, jag först”, för ingen kan tänka sig att leva utan den andra. Tanken att hon inte skulle finnas där längre kryper upp som en mörk och kall känsla men nån gång blir det väl också vår tur.. . Undrar om stora- eller lillasyster vinner det här racet?

 

 

 

Mitt nya yrke: filantrop

blablomma

 

Satt och småkikade på dopet av prins Oskar. Det tjusiga folket tågade in till högtidligheten och när damen Osher, konsul i San Fransisco, kom, fick hon av reportern yrkesbeteckningen ”filantrop”. ”Här kommer filantropen Osher”. Tjusigt värre…

Var tvungen att slå upp vad egentligen en filantrop är. Så där ungefär visste jag det väl, men inte som yrkesbeteckning, och se där: Person, som är positivt inställd till människor i allmänhet och som utan eget vinstintresse verkar för förbättring av människors levnadsvillkor. Ska genast trycka nya visitkort: Filantropen Cecilia Stickler. Hur låter det, va?! Är klart positivt inställd till människor i allmänhet – okey, vissa inte, står ju också i allmänhet – har inget eget vinstintresse för förbättring av människors levnadsvillkor, när jag kliver runt här i mitt lite sunkiga bostadsområdet och plockar sopor och fixar och donar. Fast undrar om jag inte ligger lite fel i alla fall. Men tjusigt lät det..

Världen kan bara inte vara ond..

alvingPå ett barnbarns föräldramöte kom en viktig punkt på dagordningen upp. En mamma framförde, att hon önskade att de, som lagade barnens mat, skulle använda Himalayasalt istället för det vanliga saltet.  Ska man här dunka pannan i den lilla skolbänken och gråta eller bara skratta?? Har man inte större problem här i livet då har man det bra.. Någon liten helikoptermamma sitter ordentligt fast i sin glasbubbla..

goethePå hemvägen från skolbarnspassningen medan föräldrarna diskuterade Himalayasaltet hamnade jag sedan i en Pegida-demonstration. Pegida är ett ultrahemskt politiskt parti.. Tror värre än Sverigedemokraterna. Snacka om Himalayasaltets vara  eller inte vara.. Kanske 20 skränande Pegidaanhängare stod  och tryckte bakom sin ledare, som med otroliga högtalare hävde ur sig ena hemskheten efter den andra. Skulle någon granne ha sovit då kl. 22 så stod den säkert nu käpprak i sägen – så högt var det. Men vi, som avskärmades av en otrolig mängd poliser, lyckades i alla fall skrika ner dem ordentligt. På nåt sätt kändes Himalayasaltet rätt så oväsentligt..

Toleranskontot har gått ner på minus!

appelblomNu är jag bara så satans trött på alla nedskräpande, förstörande grannar och medmänniskor att  det liksom rinner till igen! Vi är här i grannskapet ett litet järngäng, som pysslar, planterar,  röjer och kollar och vi gör det gärna.  Nu kommer det som man INTE får – jag är nu politisk  inte korrekt och tar mig den rätten att inte vara korrekt, för även jag är här i detta land en invandrare.  HA där fick ni!  Vi krävs med stora ord på RESPEKT och var är respekten vi får?!?!? I vissa andra länders traditioner och gener ligger det tydligen liksom  i att skräpa ner och vara minde aktsam, att lämna bänkarna vid lekplatsen, så det ser ut, som om en sopcontainer imploderat, att rycka upp kärleksfullt planterade blommor och antingen ta med dem hem (kul ni gillade blommorna..) eller bara trampa på dem (nähä, gillade inte blommorna? Fel sort?), att plocka ner plastpåskäggen ur busken och trampa sönder dem (gillade kanske inte att vi firar påsk? Nähä..), att strö skalen av solroskärnorna på marken så det ser ut, som om det snöat, att slänga, visserligen ihoprullade men ändå, fulla bajsblöjor i sandlådan etc. etc. etc…

Okey, okey – nu kommer väl shitstormen!! Hur kan jag bara våga att påstå, att det är vissa nationaliteter (vänligt och försiktigt uttryckt)? Jo du, jag är visserligen  gammal och grå – men även jag har ögon och öron i skallen och jag SER! Är faktiskt inte blind!! Och när jag ertappar någon och artigt ber om att använda papperspellen, eller att inte använda min parkerade cykel som fotbollsmålbur – hoho, nä, det återger jag inte i ord.. Har talat om för mina barnbarn att sådana ord blir man ful i munnen av.. Blir bara så satans trött och det JAG SOM VILL SE ÄR LITE RESPEKT… Säger som älskade Astrid Lindgren ”Vaffö gör di så?!” Och sätter nu inte in bilder av eländet utan hur fint det kan vara – så det så! Tji fick de!!

vitablommor

Århundradets kärlekskrig

allyou needLäser Ebba Witt-Brattströms ”Århundradets kärlekskrig” och katapulteras tillbaka i mitt liv.

Hon sa:
Att kliva omkring i ruinerna
av ett livslångt förhållande
och misstänka
att där aldrig stod
ett gemensamt bygge.

Hon sa:
Folk talar om olycklig kärlek.
Ha.
Det är en bagatell.
Det verkligt förfärliga är
den isande ensamheten
i halvdöd kärlek.
Innan den äntligen dör
är man själv död.

Ta vara på varandra! Tjingeling,  nu går jag ut på balkongen till solen, sommaren och mina fina blommor och njuter av livet..

Kaosdag..

livet

I morse på väg till gymmet tappade jag hela min nyckelknippa. Står där utanför gymmet för att låsa cykeln och nästan framme bland allt skrotet jag ska lyfta och famlar i fickan och letar och INGA NYCKLARl! Kris!! Cyklar hem igen, trampar så det glöder i kedjan, kanske, kanske har jag tur som en bofink och nyckelknippan ligger där fortfarande. Det var ju också okristligt tidigt och vem är redan då på väg?

panikHar lagt den i kappfickan men kanske ”kört fel och utanför fickan” och tappat den och med 72 år hör pensionären lite visset, så jag hörde väl inte när den damp i backen.  Men klart som korvspad – ingen nyckelknippa! Sände en liten bön upp till min nya kompis Gud men ok, förstår, såna petitesser kan han inte fixa.  Och tappade nyckelknippan nästan utanför porten, så det kändes lite otryggt. Vem vet,  hur fiffig den är, som hittat den.. Alltså organisera reservnycklar hos dottern, in och börja trolla fram nya nycklar och cylindrar.. Skönt att man inte behöver byta hela dörren, hade kostat ännu mera.. Har nu nästan alla, frånsett nyckeln till brevlådan. Och allt kostar multum.. STÖÖN… Vet du vad cylindrar kostar? Oh vad jag hade kunnat shoppa loss på Zara för de pengarna.. Nähä! .. suck.. Och nu är jag totalt nyckelfixerad och håller ständigt på och kollar om nycklarna ligger i kappfickan..

Tårtförpackningar i Berlin nr. 3

 

kuchen3

Dags igen för lite gnäll över de tyska tårtförpackningarna.. Mina tyska vänner himlar med ögonen och tycker jag är allmänt besvärlig.  Men det rann liksom över idag på hemvägen.

You remember? Tårtbitarna packas på en liten pappskiva – helst av den minimala sorten så att de gärna ”hänger lite över kanten”. Sen packas det hela in i ett tunt eländigt papper, som på hemvägen börjar blöta upp sig.. Se bilden.. där smyger fruktkrämen sig in i pappret. Sen gäller det att hålla den horisontalt på handflatan, inte vicka till och för Guds skull, ha inget annat att bära!

F…ans moster – vad är det för en eländig tradition???

Jo  jag hör er alla ropa att visst finns det kartonger . Jo, det vet jag också, men de finns bara i ”fina” affärer.. Har vi vanliga dödliga inte också rätt till vettiga transportmöjligheter??

kuchen1